Timrå IK:s nye tränare Mikael Gath har ett någon form av udda rekord som spelare i elitserien.
– Jag gjorde min första elitseriematch med Rögle som junior redan 1994. Sedan fick jag vänta nästan 15 år innan jag fick spela min andra elitseriematch i slutet av 2008. Det lär vara någon form av rekord, säger Mikael. Under några av säsongerna med Rögle noterades han även för över 100 minuter i utvisningsbåset.
– Jag har alltid spelat ganska tufft och varit lite av en retsticka, konstaterar Mikael.
Även utanför isen finns det några saker som sticker ut.
– Jag är uppvuxen i ett litet samhälle, Glumslöv, som ligger mellan Helsingborg och Landskrona. Min fru Ulrica kommer från ett närliggande ställe, Ålabodarna, som ligger närmare kusten. Vi träffades när vi gick i nian och sedan har det varit vi. Så hon är väl insatt i hockeylivet, säger Mikael.
Han gick även 4,5 år och utbildade sig till lärare i historia och idrott.
– Jag hann knappt börja jobba som lärare innan det blev hockey på heltid då vi gick upp i elitserien med Rögle 2008, berättar Mikael.
Lejonet och Rögle
Men för att börja från början.
– Jag började väl spela hockey någon gång i femårsåldern. Min första klubb var Lejonet i Landskrona. Sedan blev det Rögle när jag var 14-15 år och jag gick hockeygymnasiet i Ängelholm, säger han.
Sedan följde spel i Rögle i flera år. Först i J18 och J20 och sedan med A-laget som då spelade i allsvenskan och i div 1.
2007 bytte Mikael till Helsingborg i div 2.
– Det var två anledningar. Dels hade jag haft samma tränare ganska länge och ville ha förändring, men framförallt var det att min mamma fått cancer och jag ville flytta närmare för att kunna hjälpa till, berättar han.
Jobbade på sidan
Det blev totalt sex år i Helsingborg och då jobbade Mikael hela tiden vid sidan av hockeyn.
– Först var jag på Helsingborgs kansli och jobbade. Sedan var jag trainee för ledaruppgifter på McDonalds eftersom jag hade en släkting som ägde några McDonaldsrestauranger. Sedan bestämde jag mig för att utbilda mig till lärare istället, säger Mikael.
– Det blev en del bilåkning den här tiden. Lärarutbildningen var i Malmö och på Lunds universitet. Jag var ofta på skolan på förmiddagarna för att sedan åka och träna på eftermiddagarna, fortsätter han.
Rögle igen
Tiden i Helsingborg gjorde Rögle intresserat igen.
– De ville att jag skulle ta ett år i Tyringe, en annan skåneklubb, som spelade i div 1. Så att inte steget från div 2 i Helsingborg skulle bli så stort. Jag hade en bra säsong i Tyringe och gjorde en massa mål, säger han.
Så till säsongen 2004-05 var Mikael tillbaka i Rögle och spel i hockeyallsvenskan.
Efter fyra säsonger i hockeyallsvenskan lyckades Rögle så att ta steget upp till elitserien 2008 och Mikael fick göra två hela säsonger i elitserien.
Spelande tränare
Han avslutade sedan spelarkarriären som spelande tränare för moderklubben Lejonet i div 3. Tränarkarriären fortsatte i Rögle. Säsongen 2012-13 var han assisterande tränare åt Dan Tangnes, som nu är tillbaka som huvudtränare i Rögle.
– Det blev två omgångar som assisterande tränare i A-laget och två omgångar som huvudtränare för J20-laget, berättar han.
– Efter fem säsonger med tränaruppdrag i Rögle var det en ansvarig där som sa till mig att ”ska du verkligen vara i Rögle hela livet? Borde du inte testa något annat?”. Vilket var ett gott råd, säger Mikael.
Kristianstad
Därför hoppade han på ett jobb som huvudtränare i danska Odense under ett år.
– Därefter blev jag kontaktad av Kristianstad, som då spelade i div 1, och jag var först tveksam men bestämde mig ändå för att ta jobbet.
Och Kristianstad, som i många år försökt ta steget upp, blev det succé direkt. Under Gath gick man direkt upp i hockeyallsvenskan. Där gjorde man också bra ifrån sig och pressade bl.a Modo ett år till sex matcher i en kvartsfinalserie.
– Det var en oerhört lärorik period i Kristianstad. Där var jag både tränare och sportchef och fick en inblick i att förstå spelet mellan klubbar och agenter som man inte får när man bara är tränare, säger Mikael.
Blev förbundskapten
Efter fem framgångsrika år med Kristianstad utsågs Gath till förbundskapten för Danmark.
– Vi hade två målsättningar. Att göra ett bra hemma-VM och att kvalificera oss för att spela i OS. Vi lyckades med båda, säger Mikael.
– Hockey-Vm 2025 var en fantastisk resa. Vi spelade gruppspelet och även kvartsfinalen då vi slog Kanada hemma i Danmark. Det gjorde att intresset för ishockey ökade enormt i Danmark, fortsätter han.
Till slut slutade Danmark fyra i VM-turneringen vilket var landets överlägset bästa resultat någonsin.
Till Timrå
Efter tre framgångsrika år som förbundskapten lämnade Gath Danmark för
att bli ny tränare i Timrå.
– Jag vill att vi ska jobba hårt. Jag vill att det ska gå fort därute på isen och ska vara fokuserade på det offensiva spelet, säger Mikael.
– Det bygger mod och självförtroende hos spelarna. Sedan måste vi bygga ett lag där alla hjälps åt, för vi har inga superstjärnor i laget, fortsätter han.
Gath brukar kunna synas och höras i båset.
– Jag är väldigt engagerad i det jag gör och vill vinna, säger han.
Tidigare har Mikael hållit sig i Skåne eller i Danmark både som spelare och ledare.
Långt hemifrån
Nu har han för första gången ett uppdrag långt från hemmet.
– Min fru Ulrica är rektor och jobbar också mycket. Det hade inte varit rättvist att hon skulle lösa hela familjeschemat själv. Så därför har det varit bra att jag haft turen att få stimulerande uppdrag i Skåne med omnejd, säger Mikael.
– Men nu är grabbarna vuxna och sköter sig till stor del själva. Vi har faktiskt fyra olika boenden i familjen. Ulrica i det stora huset i Helsingborg, äldste sonen ska spela med Tingsryd och bor där och yngste sonen går hockeygymnasium i Ängelholm och så jag häruppe, skrattar han.
Sönerna bättre
Båda sönerna har alltså ärvt Mikaels intresse för ishockey. Båda har gått på hockeygymnasiet i Ängelholm precis som han gjorde.
– De är betydligt skickligare spelare. Min spelstil skulle inte hänga med i dagens snabba ishockey. Jag var 1,87 lång och vägde närmare 110 kg när jag spelade med Rögle i elitserien, säger Mikael.
– Jag levde på mitt spelsinne och var duktig på att anpassa mig till den roll jag hade i laget, fortsätter han.
